Jag ignorerar de efterhängsna och irriterande pain-in-the-ass föremålen som långsamt trillar ner från himlen och drömmer mig istället bort till sydligare breddgrader.

Från höjden där mässhallen låg på det majestätiska Palais du Pharo fick man uppleva denna bedårande utsikt och jag kan bara tänka mig hur det måste kännas att segla in med sin Classic Swedish Yacht i hamnen med de milda medelhavsvindarna i ryggen. Gissar på en kunglig upplevelse.

Vi har haft två helt fantastiska dagar, excentriska och i vårens tecken där det blivit mycket vin och många nya kontakter har knutits men framför allt så har det skrattats hjärtligt och ibland åt det mer hysteriska hållet. Två yrväder på tripp i Europa med vin i sikte hade förmodligen gjort succé i tv-rutan men nu får jag lämna nyfikenheten åt er fantasi i stället.

Även om vi ville fördjupa oss i stadens mystiska historia och upptäcka mer än dess vackra yttre så fanns det dessvärre ingen tid till det, men lyckligt lottade som vi var lyckades vi springa på några kulturella byggnader vilka bara verkade uppenbara sig i vår väg, eller så berodde det på att vi ständigt gick vilse. Ni ser, ibland lönar det sig med att födas utan lokalsinne.

Så i och med att jag snart avslutar detta blogginlägg får jag väl acceptera att jag landat i ett kyligt Sverige med snökaos och isande stormbyar, våren är ju på väg i alla fall och jag är varm i hjärtat som fick se en glimt av den redan nu.

Läs också ”Vårkänslor i Marseille” som jag publicerade på Invinitum för några timmar sedan.

Följ mig även på Invinitum

För några veckor sedan höll jag en stor provning på Grand Hotel i Lund om Spanien och dess viner. Vi pratade historia, kuriosa och utveckling och provade sex viner. Det är alltid lika intressant att se hur vi människor kan tycka så himla olika.

Vi började kvällen med en Cava Recaredo 2006 Brut Nature Gran Reserva. Åsikterna gick isär men vinet produceras av den biodynamiska producenten Recaredo i Penedès och har en krämig mousse med frisk syra och aromer av mogen citrus, äpple, brioche och mineral. Några instämde om att cavan var grym och bättre än många budgetchampagner på systembolaget medan andra inte var lika imponerade.

Fortsättningen var en Albarino 2007, Rias Baixas, Galicien som bjöd på en nätt aromatisk ton med mogen frukt som persika, melon, päron och gula frukter. Syran var frisk men balanserades av en något rund och fet munkänsla. Ursprungstypisk och småtrevlig.

I glas nummer tre gömde sig en Muga Blanco 2008, Rioja som är en vit Rioja vilket vi ser alldeles för lite utav. Producenten är en av de klassiska i Rioja med en modern touch och vinet är tillverkat av viuradruvan som sedan fått jäsa på fat. Syran är frisk med raka toner av citron, mineral och en viss brödighet. Friskt, mjukt och med en fin rondör.

Nu var det dags att gå på de röda. Först ut var Sueños Tempranillo 2006, Bodega Cézar i Sierras de Málaga. Bakom vinet står ”den galne svensken” Rickard Enkvist (se bild ovan) och vinet är mycket fruktigt och tilltalande. Mörka bär som skogsbär, plommon och körsbär, vaniljtoner och en viss kryddighet. Relativt fylligt med en bra struktur och balanserad syra. Snygg längd.

Förmodligen kvällens överraskning. Det gissades på Rioja Gran Reserva från tidigt 2000-tal och från sent 90-tal, även andra delar av Spanien kom på tal men i glaset fanns en oerhört vital BMB Martines Bujanda Gran Resreva från 1978. Vackert tegelröd i färgen med massa sekundära aromer som läder, choklad, humidor, svamp, multna löv, torkad frukt, övermogna röda bär och marsipan. Syran var fortfarande med och elegansen enorm.

Vi avslutade provningen med ett mycket intressant vin. Flertalet av gästerna var bombsäkra på att vi befann oss i Andalusien och Jerez. Men icke. I glaset fanns en Fondillon 1975, Salvador Poveda som produceras av oerhört mogna Monastrelldruvor som man sedan låtit torka för maximal koncentration och lagt på stora fat i många år. Vinet och dess namn är ursprungsskyddat och kommer från Alicante. Oerhört komplext med oxiderade toner, torkad frukt, nötter, choklad, knäck och choklad. En fantastisk avslutning på en trevlig kväll.

Följ mig även på Invinitum

”I nordöstra Spanien hittar vi ett nyligen erkänt kvalitetsdistrikt som vinentusiaster världen över fått upp ögonen för och som journalisterna prisar till skyarna. Vi är i Priorat, ett område inom Kataloniens gränser sydväst om den pulserande staden Barcelona, och visst gör de publika kvalitetsviner som uppskattas av de flesta, dock till ett ganska högt pris. Problemet är att många producenter utnyttjar områdets kultstatus vilket visar sig i sämre kvalitet till överpriser, dock får vi inte glömma bort att det finns riktiga guldkorn att hitta och när man finner de som glimrar, glimrar de oftast mycket starkt”. Läs hela reportaget ”Kultförklarade Priorat”.

Följ mig även på Invinitum

Munskänkarna utser varje år en vinby som de anser vara lite extra speciell och som de kommer att lägga krutet på under året. Vilken det blev 2011 kan ni läsa här.

Följ mig även på Invinitum

Jag klev inte upp ur sängen förrän klockan passerat halv åtta i morse, sen när hände det? Känns som evigheter sedan så jag tyckte att jag var värd den lyxen. Men nu är det dags att lämna ett fantastiskt vackert Marseille med charm och vårblommor, som förmodligen har mycket mer att visa än vad vi hunnit se, för ett kallt, trist och regnigt Sverige.

Det känns i alla fall som vi hittade vad vi letade efter, bra och prisvärda kvalitetsviner. Mest älskade jag de grymma rosévinerna som visade upp struktur, harmoni och elegans med en förtjusande lökskalsfärg. Inte i närheten av de alkoholstinna, bittra och mörkrosa saftblandningarna som så ofta kommer i någon färgstark och check pappförpackning, det som vi i Sverige kallar för rosé. Sorgligt.

Följ mig även på Invinitum

Sitter med en kopp kaffe i handen och väntar på att min uppfriskande ansiktsmask ska torka, Energy Sweden spelas ur högtalarna, morgonträningen är avklarad och det pärlande vattnet från duschen är inte långt borta.

Igår anlände jag och Evelyn till Marseille på eftermiddagen efter en lång resdag, en snabbcheck på mässan inför morgondagen (läs: idag) hann vi med och nu är det bara att köra på. Många intressanta småodlare väntar så vi får se vad dagen bjuder på, men först en välbehövlig hotellfrukost.

Följ mig även på Invinitum

Imorgon flyger jag och Evelyn ner till Marseille i södra Frankrike för att springa runt på en vinmässa i två dagar, mässan heter Bleu Wine Expo och är relativt liten där 120 producenter ställer ut sina viner.

Förhoppningsvis kommer vi att plocka med oss massa godsaker hem till Sverige och förhoppningsvis kommer vi hinna med ett glas vin på någon mysig uteservering om kvällarna då väderprognosen visar 15 grader och sol.

Följ mig även på Invinitum

Det var i förra veckan som Kock-VM avgjordes i den franska staden Lyon och ni kan ju gissa om fransmännens fjärdeplacering skar som en kniv i de hemmahörande supportrarnas gastronomiska hjärtan. Läs mer här.

Följ mig även på Invinitum

Svenskarnas mest älskade vindistrikt har en historia som sträcker sig ända tillbaka till romartiden. Efter romarrikets fall fortsatte vinodlingskulturen med stort inflytande från munkar under medeltiden och med mycket influenser från fransmännen i norr. Läs mer här.

Följ mig även på Invintium

När jag kom hem igår stod älskade Carl Philip i trappen. Hade glömt bort att han skulle komma och blev givetvis glatt överraskad. CP kom inte ensam utan med sig hade han även en hel kasse med mat.

Så till förrätt blev det råraka med löjrom och klassiska tillbehör och även anklever på toast serverades. Middagen fortsatte med ett perfekt ankbröst, rödbetor, jordärtskockspuré och en god sås på ankfond. Avslutet blev krispiga dumplings med chèvre och sirap. Sjukt gott.

Det dracks en hel del viner (och sprit efter att jag lagt mig) så imorse när klockan ringde klockan sex var det en duo trötta grabbar som gick upp tillsammans med två kvittrande tjejer. Vi hade ju haft svartvinbärssaft i glaset. Efter klockan nio i alla fall.

Följ mig även på Invinitum