Sju miljoner liter rosé

Hösten står för dörren

Portugisiska vinmässor i höst

Absolut Tune – Sparkling Fusion

Champagne 2011

Följ mig även på Invinitum

Visst är det härligt när saker och ting förändras? Tro det eller ej men självaste rosétrenden är på väg mot en ljusare, mer kvalitetsinriktad framtid. För bara några år sedan sparkade majoriteten av befolkningen bakut när man diskuterade rosévin som kostade över 100 kr eller om vinerna i fråga hade en alkohol som understeg 14 procent, föreslog man dessutom att dricka det året var man inte klok och kvalitetsrosé var det ingen som hade hört talas om.

Men varför är det så svårt att förstå att ett rosévin kan vara elegant, strukturerat och fruktigt utan att sticka i näsan av alkohol eller lämna efter sig en osmaklig bitter ton? Förmodligen för att vi har sett för lite av just dessa viner då marknaden vill ha något helt annat. Ingen vill betala för ett kvalitetsrosé. Nej, varför ska man betala för något som man inte vet speciellt mycket om. Så har det sett ut fram tills idag, men nu är läget annorlunda och det händer grejer ute vinvärlden. För första gången någonsin verkar svenskarna faktiskt vara redo för äkta finessviner som skimrar vackert i någon diskret rosa nyans där kvalitetstänk äntligen står i fokus på denna enorma marknad. Här kommer mina favoriter för året. Och nej, J. P är inte med.

Collovray och Terrier är barndomsvännerna som1997 köpte upp Château d’Antugnac i Languedoc-Roussillon, södra Frankrike och producerar här ett ljust laxrosa vin där doften är diskret med toner av lingon, röda körsbär och en grön örtighet som öppnar upp sig efter en tid i glaset. Vinet är medelfylligt, frisk och runt med ett värmande avslut.

Bründlmayer är en av de allra främsta producenterna i Österrike och gör ett underbart harmoniskt och balanserat vin av den inhemska druvan Zweigelt. Det är torrt och oerhört frisk med härliga toner av röda bär, grapefrukt och citrus tillsammans med en mineralisk och elegant avslutning. Något dyr kanske.

López de Heredia Viña Tondonia är en av de mest traditionella bodegorna i hela Rioja. De lagrar sina röda, vita och även sina roséviner på stora amerikanska ekfat och dessutom under en väldigt långt tid. Det här rosévinet är verkligen något utöver det vanliga och gillar man mognadstoner som går åt det oxiderade hållet med komplexa aromer av torkad frukt, övermogna röda bär och kryddor får ni inte missa denna skönhet.

Rosésäsongen är snart över och med den töms äntligen hyllorna på Systembolaget med billigt bulkvin från hela världen, där inte bara ursprung och innehåll varierar stort utan där adressen och drycken faktiskt är opålitlig. Men jag garanterar att vi ser det igen nästa år, fast skillnaden är kanske att man då är mer sugen på att dricka svalkande rosé om värmen hade tänkt komma, nu vill man ju helst bara dricka Lumumba och dra nåt gammalt över mig.

Följ mig även på Invinitum

Jag klev inte upp ur sängen förrän klockan passerat halv åtta i morse, sen när hände det? Känns som evigheter sedan så jag tyckte att jag var värd den lyxen. Men nu är det dags att lämna ett fantastiskt vackert Marseille med charm och vårblommor, som förmodligen har mycket mer att visa än vad vi hunnit se, för ett kallt, trist och regnigt Sverige.

Det känns i alla fall som vi hittade vad vi letade efter, bra och prisvärda kvalitetsviner. Mest älskade jag de grymma rosévinerna som visade upp struktur, harmoni och elegans med en förtjusande lökskalsfärg. Inte i närheten av de alkoholstinna, bittra och mörkrosa saftblandningarna som så ofta kommer i någon färgstark och check pappförpackning, det som vi i Sverige kallar för rosé. Sorgligt.

Följ mig även på Invinitum

Rosévinet har en relativt kort historia jämförelse med andra typer av vin, det var så sent som på 1950-talet som man först började introducera vinet på marknaden och det kan kanske förklara lättjan som råder över det rosa?

Dess stamfader är Frankrike som ligger långt före andra länder gällande både produktion och konsumtion. Det är också här i Frankrike vi hittar de klassiska områdena som tillverkar rosé, vi pratar om Loire, det sydfranska Provence och Tavel i södra Rhône. Undantaget från Frankrike hittar vi förbi gränsen och över Pyrenéerna i det nordspanska distriktet Navarra som också räknas till rosévinets vagga.

De senaste åren har trenden att dricka rosévin banat vägen för dess enorma framgångssaga och det faktum att det rosa vinet gjort succé, inte bara i Sverige utan världen över, har både varit på gott och ont. Den stora efterfrågan på drycken har gjort att hyllorna fullkomligt exploderat av bulkviner som förpackats i både papp, box och petflaska för att sedan fånga konsumentens öga i färgglada omslag.

Den taskiga kvaliteten är en av anledningarna till vinets dåliga rykte, oförtjänt om ni frågar mig. Dessutom lever många i den felaktiga bubblan att rosévin passar till allt. Det gör det inte. Rosévin får olika karaktär, precis som det röda och vita vinet, beroende på växtplats, druvsort och vilken metod som används vid framställningen. Det de har gemensamt världen över är att de som regel ska drickas unga, men inte ens det är längre en självklarhet. Så i djungeln av rosa drycker har nu apan hittat sina favoriter som kan läsas under Vintips här bredvid, om en stund, några dagar eller när solen gått ner.

Följ mig även på Fresh Magazine

Äntligen får jag så nu ska jag och vi har precis korkat upp säsongens första rosévin. Så himla trevligt det kommer bli men framför allt känns det väldigt somrigt och faktiskt lite pirrigt. Jag har hunnit med både champagne och löjrom och en Baron de Ley Reserva 2004 har också runnit ner.

Dessvärre glömde jag både tid och rum när det första glaset av champagne sköljdes ner att inga recensioner antecknades. Några bilder på Gula Änkan var allt jag lyckades åstadkomma.

Njutningen när de glamorösa bubblorna smekte min insida gav mig gåshud, ett behagligt rus (efter tre klunkar) som följdes av ett förnöjt leende och en enorm tillfredställelse. Förstår ni vad skönt det var att slippa spotta?

Så till alla er idiotiska dårar som ska lägga er i andras liv för att era egna suger: Nej, jag drack inte allt vin på samma dag, det var inte speciellt mycket i mitt glas och jag har inga planer på att bli full idag heller. Skål.

Följ mig även på Fresh Magazine