Trängsel, tapas och rödpang – Rioja del I

När vi äntligen kom fram till Logrono, var vi uppspelta och förväntansfulla. Vägen från Bilbao hade varit  fängslande med höga bergstoppar både i norr i söder, däremellan ett kuperat landskap med mycket grönska och desto mer vinodlingar. Vi hade bara sett början. Jag slängde av mig reskläderna, tog på mig något obekvämt och sen  begav vi oss ut på Logronos berömda tapasgata, Calle Laurel.

Ett hav med människor, gamla som unga, minglade på de smala kullerstensgatorna, de hade uppenbarligen varit där förut och gjort ett bättre skoval än turisten från Sverige. Pumps med klack är inte att rekommendera. Vi gick från det ena haket till det andra, det ena sunkigare än det förra, men vilken fantastisk mat som serverades. Chorizo, champinjoner med vitlökssmör, Pata Negra och grillat lamm med paprika var bara några läckerheter som provades.

Till det dracks det en mängd röda, fruktiga Crianzaviner och det skålades friskt till de väl upplysta bargatorna. Spanjorernas förkärlek till lysrör kan jag inte förstå men tapasgatan är en upplevelse utöver det vanliga, okomplicerat, enkelt och billigt, men gud så gott!

Följ mig även på Invinitum