Vi sitter här som två gamlingar. Har precis lagt Harley och tystnaden och lugnet är alldeles för påtagligt för att vi ska känna igen oss själva, speciellt när vi (läs: jag) levt i bröllopshysteri nästan ett helt år. Vilken tur att det finns gott vin att dricka. Och tur att det finns två i familjen som behärskar metodiken. Harley är inte inräknad.
Denna nebbiolo är ung, bärig och en ganska otämjd skönhet från norra Italiens västra hörn, nämligen Piemonte. Färgen är ljust röd och doften är ren, medelstor och bjuder på aromer som läder, lakrits, charkuterier, tranbär och mycket körsbär tillsammans med en lätt rökighet.
Vinet byggs upp av en mäkta påtaglig syra, fattanninerna är många men ganska mjuka och frukttanniner finns det också gott om, de sitter dessutom kvar ett tag. En viss bitterhet känns igen och även en något märkbar eldighet. Det är ett lätt vin med aromer som återspeglas i smaken av mestadels körsbär, örter, läder och rökt bacon med en längd som faktiskt lämnar ett minne.
Ett ungdomligt, kaxigt och ganska yvigt vin som förmodligen trivs bäst tillsammans med lite käk. Vilken tur att vi hade lagrad älgkorv i kylen. En alldeles förträfflig kombination i dess enkelhet. Mån tro att detta är en skolboksnebbiolo i den okonstlade men välgjorda stilen?
Fortsätt att ha en skön tisdagskväll, det ska vi ha. Hälsningar från Erica och Magnus. Numera Björklund Sattler. För er som hade missat det.
Följ mig även på Fresh Magazine