I de södra delarna av världsberömda regionen Bourgogne hittar vi distriktet Beaujolais. Här, i det kuperade landskapet med vinodlingar som vetter mot sydost, hittar vi viner med personlighet och karaktär om vi bara letar oss förbi de saftiga Beaujolais Nouveauvinerna som mer är ett roligt trendköp än ett seriöst vinförvärv.
Bourgogne är en av världens främsta vinregioner och det är här som druvorna pinot noir och chardonnay når världsklass i de norra delarna. Det har alltid varit ett problem för vinerna från södern då de hamnat i skuggan av distrikt som Côte de Nuits och Côte de Beaune men även de vita vinerna från nordliga Chablis. Côte Chalonnaise och Mâconnais är ytterligare två distrikt vi måste passera innan vi når Beaujolais. Vinerna härifrån är definitivt mindre kända men den största nackdelen är att de allt för ofta förknippas med Beaujolais Nouveauvinerna som släpps tredje torsdagen i november. De är mycket mjuka och saftiga, opersonliga, trista och inte speciellt intressanta, om ni frågar mig. Det som däremot både är spännande och ärligt är vinerna från de tio cru-byarna; Brouilly, Chénas, Chiroubles, Côte de Brouilly, Fleurie, Juliénas, Morgon, Moulin à Vent, Régnié och Saint-Amour. Här bjuds det på elegans, stramhet och struktur men fortfarande med en generös rödbärig frukt, en balanserad friskhet och en ungdomlig charm, där några av de bästa exemplaren vinner på ett par års lagring. Dessa viner är klart underskattade.
Beaujolais breder ut sig på ungefär 22 000 hektar mellan städerna Mâcon i norr till Lyon i söder. Det råder ett inlandsklimat i distriktet men blir mer tempererat ju längre söderut vi kommer och jordmånen består främst av granit i norr med mer inblandning av kalk och lera söderöver. Vinproduktionen domineras totalt av rött vin på druvan gamay men även en liten del på pinot noir görs, några få procent av vinframställningen är vita viner av chardonnay och aligoté. Det som utmärker distriktet är att de använder sig flitigt av kolsyrejäsning, ”macération carbonique”, en jäsningsmetod som innebär att okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank som fyllts med koldioxid, druvorna bryts ner inifrån och omvandlar sockret till alkohol, detta ger mycket mjuka och fruktiga viner. Vanligt är även att man kombinerar denna metod med traditionell jäsning där druvorna då läggs i öppna kar. De bästa vinerna läggs sedan på ekfat i några månader. Det finns tre olika klassificeringar i Beaujolais där ”Beaujolais” är ett vin vars druvor kan komma från hela distriktet, dessa viner ska drickas unga. ”Beaujolais Village” är lite seriösare viner och här kommer druvorna från ett mindre område. Högst upp på stegen hittar vi alltså ”Beaujolais Cru” som produceras i de tio byarna och som har rätt att använda sig av bynamnet på etiketten, de är utspridda i de norra delarna av distriktet. Dessa viner är betydligt stramare, mer komplexa och vissa även lagringsdugliga. Håll utkik efter årgång 2009 som är en av de bättre årgångarna genom tiderna i Beaujolais. Otroligt strukturerade och charmiga och dessutom mycket användbara till mat. Framför allt är de perfekta bufféviner då det är många olika smaker som kombineras. Till julbordet kanske?