Ibland är det så gott att man får rysningar. Grillad, rosa tonfisk med rödbetor och färskpotatissallad tillsammans med en magisk Château Musar 2001. Ett vin som fått rätt många dåliga recensioner med tyngd på för mycket oxidation. Något jag inte riktigt håller med om, visst hittar man oxiderade toner, men inte så att de stör.
Vinet har en vacker tegelröd färg med en stor uttalad doft av sekundära toner av stall, svettig sadel, torkad frukt som russin och dadlar, läder, höstlöv, charkuterier och viss oxidation. Mörka plommon och körsbär hittar vi också tillsammans med torkade kryddor av alla de slag. Vinet är medelfylligt med många men sammetslena tanniner och en avrundad, fin syra tillsammans med all denna fruktkoncentration och komplexitet. Mjukt, smakrikt och följsamt. Har ni några flaskor kvar av denna årgång så är det bara att korka upp och njuta!