Många av oss har säkerligen någon gång doftat och smakat på ett vin utan att egentligen veta vad det är för något, vart det kommer ifrån, vilken druva som gömmer sig i flaskan och varför det smakar som det gör. Jag pratar om berömda världsviner med så kända namn att växtplats och druva ofta glöms bort.
Om vi börjar i en av väldens främsta vinregioner, i sydvästra delarna av Frankrike, hittar vi Bordeaux. En region som producerar oerhört stora mängder vin, alltifrån bulkviner till yttersta toppklass, men vad gömmer sig då i en klassisk röd Bordeaux? Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc heter de ädla druvsorterna som blir till de främsta vinerna i världen, i alla fall till de dyraste. Men det är inte alltid så lätt, de röda druvorna Malbec och Petit Verdot används också emellanåt. Pratar vi vit Bordeaux så är det Sauvignon Blanc och Sémillon som står för frukten, även i de ädelsöta vinerna från Sauternes. Men den gröna Muscadelle hittas ibland i regionens vita, de som fatlagras då och då men oftast inte.
Fortsätter vi vår resa nordost över landet kommer vi till Bourgogne. En vinregion som man också kan lyfta på hatten för. De exklusivaste vinerna härstammar från de norra delarna och den ädla blå druvan är ingen mindre än den bångstyriga men förträffliga Pinot Noir. De härligt komplexa vita vinerna framställs av kändisen Chardonnay som här oftast fatlagras och som vi strax återkommer till. Även den blå Gamay odlas och används, främst då i det södra distriktet Beaujolais, och den gröna Aligoté odlas också här.
Ungefär 10 mil norröver övriga Bourgogne hittar vi Chablis. Ett distrikt som tillhör regionen Bourgogne men som många tror är en egen. I området produceras nästan bara vita viner av Chardonnay, men här är den största skillnaden att vinerna oftast inte fatlagras. Druvorna växer i Kimmeridgelera (ibland i Portland), får en hög syra och de bästa vinerna kan utvecklas positivt i flera decennier. Chardonnay är en av de druvor som man pratar om som ”transparant”. Den tar åt sig oerhört mycket av sin växtplats, vinifikation och eftervård att den får olika uttryck beroende på vart i världen den odlas, hur vinet framställs och hur det lagras. Ofta och ännu hör man människor som ber sin servitris om en ”Chablis, eller vad som helst förresten men ingen Chardonnay”. Intressant. Om det ändå vore så enkelt. En del Chablisviner fatlagras faktiskt och här i trakterna kan man även få tag på ursprungsbetecknad Sauvignon Blanc, AOC Saint-Bris.
Om vi färdas strax söder från Chablis hamnar vi i Champagne, regionen med dess mytomspunna bubblor. Champagne är inte bara namnet på regionen utan även namnet på vinstilen, men framförallt ett varumärke utan dess like. Vi har redan nämnt två av de tre tillåtna druvorna, Pinot Noir och Chardonnay. Den tredje heter Pinot Meunier och är faktiskt relativt okänd och används sällan i de riktiga kvalitetsuppsättningarna men ingår nästan alltid i husens standardcuvéer. Det sägs att man fortfarande i en del exklusiva champagner ibland tillsätter lite Cognac för smakens skull… Inte helt enligt ordning men kanske bara en myt?