Slog upp mina blå klockan 05.00 och seg som en knubbsäl drog jag mig upp från sängen för att sekunderna senare snubbla över morgonrocken och visa rumpan för grannarna (för alla de som var vakna vill säga).
Jag fortsatte min färd nedför trappen för mina dagliga rutiner men idag är ju ingen vanlig dag. Istället för att ta på mig träningskläderna och ge mig ut för att svettas en stund stod jag lugnt kvar i köket där jag gjorde frukost till min käre man, födelsedagsbarnet…
Och som om inte Magnus stora dag räckte för att göra mig glad så ringde sötaste tjejen från landet långt, långt borta… Klockan 18. 19 svensk tid för att vara exakt och jag blev oerhört rörd och tacksam. Kom hem nu!
Följ mig även på Invinitum