Jag älskar ost. Jag älskar vin. När vi tre är tillsammans är det som en förförisk trekant i himmelriket. Vi har väl alla hört det berömda franska uttrycket ”Osten får vinet att sjunga”? Miljoner fransmän kan inte ha fel.
Syrlig getost går utmärkt ihop med en frisk och fruktig Sauvignon Blanc, antingen från Marlborough, Nya Zeeland eller från Sancerre i Loire, Frankrike. Om ni vill ha lite variation och se hur enkelt smaker och upplevelser förändras rostar ni en bit bröd och förgyller getosten med lite honung. Sauvignon Blanc vinet byts nu ut till ett lite fetare, fylligare och fatat vin, en vit Bourgogne är ett säkert kort. De söta, brödiga och syrliga smakerna i osten gifter sig tillsammans med vinets fatkaraktär och gör underverk. Enligt gammal fransk tradition ska getosten ätas mellan Påsk och Alla Helgona, då getterna producerar sin bästa mjölk.
Kittost är som dess själsfrände, att älska eller att hata. Kittosten kan variera från gul-orange-röd och osten som främst görs på komjölk får sin vackra färg genom att man regelbundet tvättar den med en saltlösning för att påskynda mognadsprocessen. En av de vanligaste kittostarna är Munster som har sitt ursprung från Alsace där munkar började tillverka osten under medeltiden, men inte förrän 1969 fick osten sin AC, skyddad ursprungsbeteckning. Munster trivs tillsammans med traktens karaktärsfulla vita vin gjort på gewurztraminer där de två starka karaktärerna finner varandra i en vacker vals.
Svensk, lagrad hårdost av komjölk håller världsklass och svenskarna är även de som äter mest hårdost i hela världen. Den ost som är mest känd utanför landets gränser är Västerbotten som utvecklades av mejerskan Eleonora Lindström borta i Burträsk 1871. Karaktären är aromatisk med en lätt kryddighet och viss sötma som bäst njuts tillsammans med en klick kvittenmarmelad och ett lätt, fruktigt rödvin där vinets fruktsötma och mjuka stil tämjer den lagrade osten. En Pinot Noir från Nya Världen, en Rioja Crianza eller ett vin från de bättre Cru-byarna i Beaujolais är bara några förslag.
Grönmögelosten har sin självklara roll på osttallriken och en av de mer kända är Stilton. Denna engelska ost med sin distinkta smak och sitt mytomspunna ursprung började tillverkas runt 1730-talet och är namnskyddat sedan dess. Stilton är gjord på komjölk och sägs ha uppkommit på puben ”The Bell In” i den pittoreska staden Stilton norr om Cambridge, medan andra hävdar att den inte alls kommer därifrån. Med sin harmoniska sälta, gräddiga fetma och tydliga karaktär finns det ett hav av olika drycker som snällt väntar på sin tur, gemensamt för alla är att de ska vara fylliga, kraftiga och söta eller ha en livlig syra med en balanserad sötma. Vintage Port eller LBV Port är fantastiskt, likväl decembermånadens glögg. Ett berömt vin vars druvor angripits av ädelröta är sagolikt, någon som hört talas om Sauternes? Eller varför inte en söt Moscatel? Vi åker vidare till Loire, Alsace och Tyskland där de skördar sina druvor sent och gör makalösa viner, dessutom gör vi ett stopp i Champagne och njuter grönmögelosten med ett mousserande vin som fått sig en rejäl dos av sötad dosage.
Det behöver inte vara så svårt att kombinera ost och vin, bara man tänker på att olika typ av ost också kräver varierande karaktär på vin. För att göra det väldigt enkelt för sig kan man kombinera geografiskt, man väljer helt enkelt ut en viss typ av ost och matchar det tillsammans med det vin som produceras i området. Peace of cake.
Bästa Erica, som vi båda vet så är det skitsvårt att sätta drycker generellt till ost då alla Svenskar öser på en massa sött skit och dessutom äter saltiner till, allt blir bara en mess
vi måste ändra på detta…..kram//