Systembolaget gör bort sig

Systembolaget är jätteduktiga, de är professionella och har ett bra utbud med en service i form av ett beställningssortiment och privatimport som oftast fungerar. Dock ska man inte glömma bort att det är det enda utbudet på svensk marknad. Det är statligt kontrollerat med en ledning som sitter med stjärten på två olika stolar, dubbelmoral så att det skriker om det med en ängel på ena axeln som värnar om folkhälsan och den lilla djävulen på den andra som vill suga folket på mer skattepengar. Klart att höjdarna inom organisationen har svårt att placera bakdelen på rätt plats, det får man väl förstå. Eller? Enligt mig så är systembolaget i det stora hela rätt bra, det är i filosofin de brister inte i sortimentet, trots ibland riktigt dåliga avtal med producenter. Jag tycker ändå att monopolet ska släppas och att man ska låta den vuxna människan bestämma själv. Är man tillräckligt gammal för att inhandla sprit på systemet kanske man också kan ta konsekvenserna efter en söndagsfylla?

När jag ändå är igång tänkte jag läxa upp dem lite. I deras varunytt för september månad på sidan 4 under vinet ”Protos”, från Ribera del Duero i nordvästra Spanien, står det i faktatexten att området uppgraderats under 2008 från DO till DOCa, vilket är den högsta klassificeringen som spanska vinområden kan få. Jag var på väg till en högtidsmiddag utanför Lund med färdlektyret när jag såg vad som stod. Hjälplös utan dator i bilen fick jag nästan hjärtklappning och jag undrade hur jag kunnat missa detta? Inte på något sätt för att jag är allvetande och världsbäst utan mer för att jag veckorna senare skulle tävla i SM i Spansk vinkunskap så jag var hyfsat uppdaterad för stunden och det här var ändå en väldigt stor nyhet.

Ett mass-sms skickades ut till alla vinkunniga i min kontaktlista och hysteriska samtal till mina föräldrar resulterade i att de fick googla med hjälp av en guide i telefonen som bestod av en smått uppstressad dotter, utan att hitta något som kunde sänka min puls. Jag ringde till systembolagets kundtjänst och när jag inte var nöjd med svaret fick jag telefonnummer till olika importörer som handlar med viner från det berörda distriktet. Utan resultat, jag fick samma svar från alla: ”står det så, så är det så”. Kom igen, vem utsåg systembolaget till den allsmäktigt vetande om världens viner?

Så efter att jag hade trakasserat halva Sveriges vinvärld på en lördagseftermiddag ringde min lärare Anders från skoltiden på Gustibus, den ende som på riktigt förstod min frustration över detta världsproblem. Efter att dialogen mynnade ut i att det måste vara ett fel från systembolagets sida, lovade han att försöka ta reda på den rätta faktan, det fanns inte mycket kvar för mig att göra förutom att vänta. Väntan, denna fasansfulla tid.

Jag och min blivande man gick på balen och när jag kom hem hade jag ett meddelande på mitt mobilsvar där Anders förklarade att han löst problemet, men inte hur. Smått frustrerande. Saken var den att klockan var 01.00 på natten så jag kunde inte ringa tillbaks, dagen efter var det dags för barnkalas och en tre timmars bilfärd genom ingenmansland utan täckning höll på att färga mina blonda hårstrån grå.

Så äntligen, tillbaks till civilisationen med farbror Anders i luren. Den rediga karln hade kontaktat Spaniens Master of Wine, Pancho Campo, och fått det vi trodde oss veta bekräftat. Ribera del Duero hade under 2008 uppfyllt alla kraven för att uppgraderas från den lägre DO-statusen till den högsta DOCa klassificeringen men de hade tackat nej pga att de inte ville vara så begränsade med regler, vilket resulterar i att distriktet behåller sin DO-klassificering. Så det så. Erica vs Systembolaget, 1-0.

Jag kan lova att jag sov gott den natten, jag somnade med ett leende på läpparna och vaknade likadant. Vilken fantastisk tillfredsställelse att slå Sveriges alkoholmonopol på fingrarna! Även om det såklart i landet Lagom är ofint att tycka så och att skriva om det är väl inget annat än en ren förbannelse. Om ni tror att min tillfredsställelse grundar sig i att systembolaget plockade hem SM-titeln eller för att jag inte fick ett jobb jag sökte för något år sedan har ni fel.

Så efter att åtminstone gjort mig skyldig till tre av de sju dödssynderna i ett och samma blogginlägg finns det väl inte mycket kvar för mig att göra förutom att be om förlåtelse för mina synder. Min religionslärare hade varit stolt, i skolan visste jag inte ens vad synderna var för något, vad de stod för eller vad som var meningen med förlåtelse. Nu förstår jag innebörden men skiter i vilket, så lite har man väl lärt sig i alla fall.

Följ mig även på Fresh Magazine