Det pratas en del om vitikultur men vad är det egentligen och vad innebär det? Vitikultur är den gemensamma benämningen för allt som har med vinodling att göra. Terroir är en annan benämning och kan sammanfattas som samspelet mellan odlingsplatsen, druvan, klimatet och människan där allt har betydande effekt på slutprodukten.
Vinrankan växer och odlas mellan den 30-50 breddgraden på både norra och södra halvklotet, den kräver en snittemperatur på ca 10 grader för att överleva och behöver ungefär 700 mm regn/år. Vitis vinifera heter den europeiska rankan som främst används idag och uteslutande när vi pratar kvalitetsvin. Vinrankan är ogräs som växer fritt och måste därför tämjas, för att lyckas med det så använder sig vinbönderna av olika uppbindningssystem som bestäms av klimat, jordmån, druvsort, tradition och skördemetod. En av de vanligaste är en vaso/gobelet där rankan står relativt lågt och fristående som en buske med en bägare på toppen. Lövverket skyddar mot solens starka strålar och hårda vindar och är vanlig i torra områden. Guyot och dubbel guyot är en annan variant där rankan istället står i långa rader, odlaren tar ett årsskott närmst stammen och böjer ner denna horisontellt. Dubbel guyot är samma princip fast istället tas två skott, ett på vartdera hållet. Denna teknik är vanlig i klassiska vinområden som Bordeaux och Bourgogne. Pergola är en variant där rankan binds upp högt för att skydda mot fukt och svampsjukdomar, vanlig i fuktiga klimat. När det kommer till sjukdomar så finns det många men de flesta kan idag behandlas. Mjöldagg är en sjukdom som angrep vingårdarna i mitten av 1800-talet och det finns två olika sorter: Falsk mjöldagg är en duvig svamp som sätter sig på lövverket och stoppar fotosyntesen, den bekämpas med bordeauxvätska som är en blandning av kopparsulfat och kalk. Mjöldagg är precis som det låter ett mjöligt puder som gör att druvorna sprickor, det bekämpas med svavel. Phylloxera vastratrix är kanske mer känd som vinlusen, phylloxera betyder grön och vastratrix betyder förgöra, då förstår ni varför den fått sitt namn. Den kom från de nordamerikanska vinstockarna till Europa i mitten av 1800-talet och de europeiska rankorna saknade motståndskraft och förstörelsen blev total. Idag ympas de europeiska vinrankorna på de amerikanska rötterna.
När vi pratar om terroir så innebär det odlingsplatsen, jordmånen, sluttningen, solexponeringen, värmen, ljuset, höjd över havet och närheten till vatten. Druvsorten avgör vilken karaktär vinet får och är olika motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, värme, fukt och torka, sorterna har även olika växtcykler vilket också måste vägas in i beslutet av vilken druva som är mest lämpad. Vindruvans upptagning av mineraler, näringsämnen och vatten har också stor inverkan. De flesta druvsorter trivs i karg och väldränerad jord då vinrankan måste söka sig neråt för att finna vatten vilket leder till att den måste jobba för sin överlevnad, med detta blir rankan starkare och mer motståndskraftig. Klimatet är såklart relevant och de tre vanligaste i Europa är maritimt klimat som ger varma, fuktiga somrar och milda vintrar. Medelhavsklimat ger varma, torra somrar och milda vintrar där regnet oftast faller på vintrarna. Kontinentalt klimat eller inlandsklimat har extrema temperaturer både på vintrarna och somrarna. I dessa områden är somrarna mycket heta och vintrarna kalla och bistra. Mikroklimat är däremot specifika klimat över mindre vingårdar. Det som vinbonden gör med druvorna efter skörd brukar kallas för efterhantering och innefattar allt från pressning och jäsning till lagring, både på olika fat, på ståltank och lagring på flaska men det är ett annat kapitel. Njut nu av de sista sensommarkvällarna med ett gott vin i glaset!