1. Vad är då så porrigt med hösten?

    31 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Sen det första lövet föll till marken har ni fått höra mig gnälla. Gnälla så mycket om mörka dagar, hårda vindar och kyliga morgnar att ni nästan skulle kunna kategorisera mig bland de riktiga bitterfittorna. Må så vara.

    Jag går i ide under hösten, försvinner under vintern och vaknar sedan upp med vårens värmande strålar och de blomstrande ängarna. Så skulle det kunna se ut i en romantisk saga men i själva verket ligger jag i soffan med ångest, äter chips och blir så där äckligt vinterfet för att vakna upp i mars och inse att bikinin ska på i år med.

    Men, det finns faktiskt något vackert, härligt och sexigt med hösten. Nästan lite erotiskt. Jag pratar inte om sprudlande champagne från 96 eller om porrig röd Bourgogne från de bästa lägena. Utan om stövlar. Jag älskar stövlar! Höga, korta, rundade, spetsiga. Stövlar i alla dessa former som får mig att le varje gång jag öppnar skogarderoben. Jag älskar stövlar nästan lika mycket som vin. Nästan. Och nu äntligen får jag lov att använda dessa förföriska härligheter.


  2. Jag älskar presenter!

    30 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Eller säg vilken kvinna som inte gör det? Små överraskningar som kommer helt oväntat och som man blir sådär barnsligt förtjust i.

    Igår kom min älskade Magnus hem med ett par nya löparskor, till mig och till Harley (och till sig själv för den delen). Annars nu för tiden är det ju oftast Lillskiten som drar hem storvinsten. Men alltså inte igår.

    Gårdagens löpning kändes riktigt bra. Jag vet inte om det var psykiskt för att jag hade nya skor, om det berodde på ett uppehåll på mer än tre veckor eller om det faktiskt var de nya skorna. Milen på 45 min känns i alla fall inom räckhåll.


  3. Konungens artighetsvisit

    29 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Helgen har spenderats med Liri och Freddan, i lördags middag hemma hos oss och i går hängde vi bland grönklädda män, och kvinnor för all del, i Revingehed på Regementets dag.

    Samtalsämnet centrerades till Kungens besök som flögs in med helikopter och till utmarschen som sades vara en katastrof… Jag missade båda, så typiskt mig.


  4. 30-årskris igen?

    24 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Ni vet hur jag var innan min 30-årsdag. Jag tjatade hål i huvudet på min omgivning om hur gammal jag var, att jag var på väg utför och undrade förtvivlat vart åren tagit vägen. Som så många andra.

    Sen när dagen väl var över så kändes det ändå rätt lugnt, givetvis kollade jag både en och två gånger extra i spegeln för att verkligen försäkra mig om att rumpan satt på sin plats och att penntricket genomfördes med mycket väl godkänt betyg (ja, idag kan man köpa det mesta för pengar). Dessutom tyckte jag till och med att de jädrans rynkorna var rätt charmiga. Men jag hade tydligen bara en bra dag.

    När jag var runt tjugo satte jag upp några mål här i livet. Däribland att jag skulle vara gift, bo i hus, fött minst ett barn och startat eget företag innan jag fyllde 30, så egentligen är jag ju home safe, om friköpt radhus räknas till hus. Tillräckligt nära för att slippa den omtalade krisen i alla fall kan man väl tycka, men det gjorde jag inte. Den kom bara lite senare är beräknat. Oväntad, oförutsedd och med en kraft av sällan skådat slag.

    Panik. Panik för att jag måste göra massa saker, hinna se, uppleva, resa, upptäcka kulturer och traditioner. Jag måste ut, får inte luft, kan inte stanna, kan inte andas. Ångest. 30-års kris. Garanterat. Jag måste jobba mig ner på jorden igen, låta mig landa, lära mig hur jag ska behärska mig, återfå kontrollen och komma tillbaka till verkligheten igen. Och lära mig hur jag ska fortsätta leva mitt liv som trettioåring. Eller hur var det nu igen? Var det inte 22 jag fyllde?

    Följ mig även på Invinitum


  5. Fick busschaffisen till det igår?

    23 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Jag tror fanimej det! Den annars så purkna och griniga, på gränsen till riktigt otrevliga, äldre herren som oftast kör ”min” morgonsträcka till Malmö, lyfte blicken och hälsade alla påstigna med ett glatt ”godmorgon”. Vad hände? Antingen är det sista dagen på jobbet eller så bjöd frugan upp till dans igår… Jag skiter i vilket, men det var riktigt trevligt. Att se honom glad alltså.


  6. Vilken dag!

    21 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Så härligt väder det har varit! Jag har rensat ogräs (tro det eller ej), solat på terrassen och druckit rose. Det var ju så här jag ville spendera sommaren, inte med regnrock och gummistövlar.

    Suget efter dagens sol har fått oss att titta på lite resor. Värme, kritvita stränder och paraplydrinkar hade inte suttit så fel… Men vi får väl se vart vi hamnar.

    Först har vi tre stundande bröllop att se fram emot och förra helgen var det Jocke och Katti som la ribban för årets första. One done, three to go.


  7. Också kom hösten…

    20 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Hur fan gick det här till?!! Först en sommar som regnade bort och sen nu är hösten redan här, 15 augusti! Jag mår illa. Fast det kan i och för sig bero på att älskade Liri och Dr Phil var här i går…

    Men jag har lite good news också… Idag fick jag i foten i ett par skor, två veckor efter dramat (dramaqueen?) med den trasiga glasflaskan som gick rakt in i min fot. Så det var en härlig morgonpromenad som startade vår dag.

    Nu väntar powernap med Lillan och sen en sväng in till Malmöfestivalen. Vi får väl se vad kvällen slutar med men jag gissar på barnskrik och bebis i vägen för otukt.


  8. En dag på jobbet

    19 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Jag går upp tidigt för att komma till kontoret i Malmö först av alla. Jag försöker att vara så kreativ som det bara är möjligt. Utanför fönstret är byggarbetarna redan i full gång (jag som tycker att jag är uppe med tuppen) och borren går till marken med sådan kraft och passion att man undrar om det vore första gången, vilket vi alla vet att det inte är.

    Nåväl. Texter och blogginlägg ska skrivas, nya spännande produkter läggas in, viner ska analyseras och producenter kontaktas. Tur att pekfingervalsen som smekte tangentbordet i alldeles för långsam takt för några år sedan förvandlats till ett frekvent och rätt sexigt smattrande i betydligt högre tempo. Jag skulle kanske inte vilja kalla det Quickstep men Cha-Cha är det nog i alla fall. Hur är din dag på jobbet?

    Följ mig även på Invinitum


  9. Är Cava vår nästa världsdryck?

    17 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Cava från Recaredo är det i alla fall. Jag har skrivit om Cava förr men det är värt att nämna igen, jag älskar nämligen denna oemotståndliga dryck!

    Cava är ett mousserande vin från Spanien som produceras enligt den traditionella metoden, vilket innebär att vinet får sin andra jäsning på flaskan. Från start har Cavan fått kämpa för att vinna marknad mot sin mer välrenommerade granne i norr, nämligen champagnen, och det ser nu ut som att de är på god väg att lyckas. Målet att gå om champagnen är ännu inte nått, och inte heller tror jag att det kommer ske, men en sak är säker och det är att vi börjar förstå att Cava inte längre är något lågbutgetalternativ till skumpan utan att det är en vinstil som faktiskt kan hålla yttersta kvalitet. Det gäller bara att veta vart man ska leta.

    Vi tar det från början. En ung spanjor vid namn Josep Raventós besökte 1872 vinodlingsområdet Champagne i norra Frankrike, där såg Josep hur vinet fick en andra jäsning på flaska och han for hem till Spanien med sina nya kunskaper. Senare samma år producerade han Cava för kommersiellt bruk för första gången i den pittoreska byn Sant Sadurní d’Anoia, Penedès. Spaniens älskade mousserande vin hade fötts, men det man inte visste då var att den sprudlande drycken skulle bli det mest säljande mousserande vinet i världen. För ett litet tag. Framgångssagan blev ett faktum när phylloxeran (vinlusen) förstörde de franska champagneodlingarna i slutet av 1800-talet, för några år framöver fanns det inte speciellt mycket champagne att tillgå, varav Cavan gick om den franska konkurrenten. Året var 1877 och spanjorerna jublade, men några år senare drabbades även Spanien av den fruktade lusen och framgångssagan tog slut, återigen hade de blivit besegrade av fransmännen.

    Exakt 100 år efter Cavans födelse grundades Consejo Regulador de Vinos Espumosos, en kontrollgrupp som verkar för att kvalitetssäkra mousserande vin och som även medförde bestämda lagar och regler för Cava. För att vinet ska få benämnas Cava får det bara produceras av de gröna druvorna Macabeo, Xarel-lo, Parellada och Malvasía, Chardonnay är tillåten sedan 1986 då landet gick med i EU. När man gör rosécava få man använda de blå druvorna Garnacha, Monastrell, Trepat och Pinot Noir. Det krävs också att vinet ligger minst 9 månader på sin jästfällning, önskar man en Reserva begärs 15 månader och 30 månader ger beteckningen Gran Reserva. Cava fick DO-status (skyddat ursprungsbeteckning) 1991 men DO Cava är inte ett begränsat geografiskt område utan druvorna kan komma från ett antal olika byar och regioner runt om i landet. Om man använder sig av andra druvsorter, lagringen inte följs eller vinet på något annat sätt inte uppfyller kraven, kallas vinet för espumoso.

    Cava är en mycket intressant och spännande vinstil som man bör utforska djupare, och då menar jag inte bara budgetvarianterna som agerar hyllvärmare på Systembolaget, utan de riktiga godbitarna. Att det fortfarande finns människor som hellre köper en champagne av dålig kvalitet bara för att det är just champagne, istället för att köpa en kvalitetscava med personlighet, karaktär och komplexitet till hälften av priset är för mig oförståligt. Och oförlåtligt. Men nu när vi ändå är redo för rosé av klass så tror jag faktiskt att vi även är mogna för äkta Cava av sällan skådat slag.

    Följ mig även på Invinitum


  10. Herrejävlar, är det inte solen som skiner?

    16 augusti 2011 by Erica Björklund Sattler

    Efter två månader av regn, rusk och vinande vindar fick jag idag uppleva något jag inte känt på länge. Ljuset och en stor sol som bländade mig med dess strålar när jag drog upp gardinen. Härligt!

    Andra jobbeveckan nu. Andra veckan som jag cyklar till bussen i flip-flop, inte för att jag vill förlänga sommaren (det gör jag med rosé) utan för att det är det enda som passar min sargade fot. Åhh, det är så jävla kallt!

    Men va fan, idag skiner ju solen så det är ju knappt lönt att va bitter… Man ska vara glad för det lilla.

     


Design av Möllerström & Bark