Så ytterligare ett år som snart gått, timmarna bara rinner ur mina händer och jag förstår inte vart dagarna tar vägen. Tiden bestående av frossa är i alla fall över och vi blickar framåt mot en mer sofistikerad och välbalanserad meny. I vilket fall för den kommande kvällen.

Fördrink:

Raoul Collet, Carte Noire Brut

Pierre Peters, Cuvée de Réserve, Blanc de Blanc Grand Cru

Förätt:

Skaldjurscocktail á la 80´s med hummersoppa och parmesanstick

Pierre Peters Les Chétillons, Blanc de Blanc Grand Cru 2001

Varmrätt:

Torsk med rödvinssky, vinägerfläsk och jordärtskockspuré

Ornellaia Le Volte, Toscana 2007

Dessert:

Choklad- och nougatganache med passionfruktskräm

Josef Andert Trockenbeerenauslese Chardonnay 1998

Vad som händer efter middagen är fortfarande oklart. Gissar på att det sofistikerade, om det någon gång infann sig (vilket jag betvivlar), är långt borta. Förmodligen kommer jag börja gäspa vid 22.00, bli irriterad på alla fulla människor omkring mig och dra täcket över huvudet efter vi skålat in det nya året i bubbel. För min del den sorten som är tillverkad för barn. Jippi.

Digestif är en dryck som dricks efter maten för att underlätta matsmältningen. En del föredrar att avrunda måltiden med något sött och sliskigt, så att man blir ännu mer däst, jag föredrar något alkoholstarkt utan sötma.

Glöm allt vad ”Sierra Tequila” med den röda hatten innebär. Tequilan som satt skräck i befolkningen och gett drycken ett oförskämt dåligt rykte, kanske inte helt utan anledning. Vem har inte slickat salt från handen och satt i sig en tequilashot för att sen riva av med en citronskiva? Jag fick min första tequilafylla på Kos, jag var alldeles för ung, kräktes som ett svin och min familj var väl inte direkt överförtjusta. Jag skyllde på min två år äldre syster, det gick inte hem.

Efter det har jag inte kunnat se åt tequila så man kan väl säga att jag lärde mig en läxa, tur att det fanns annan dryck att utforska… I alla fall, det var först när jag började på Gustibus som jag fick upp ögonen för denna dryck igen, under mer sansade förhållande och med betydligt mer kvalitet i glaset. Det dröjde inte länge förrän den stod på hyllorna i vårt hem.

Gran Centenario Anejo, Jalisco, art. nr 70004, 399 kr, beställningssortiment. En lagrad höglandstequila från Jalisco som är tillverkat av 100 % agave. Färgen är gyllenbrun med en doft som är ren och stor. Vitpeppar, vanilj, kola och en citruston hittas och smaken är fyllig med en skarp fatkaraktär av vanilj och kola. Den är rund och mjuk med en lite örtig avslutning.

Tequila XQ Reposado, art nr 50, 329 kr. Även denna är från Jalisco men den har inte legat lika länge på fat. Färgen är ljust gyllene, åt det gröna hållet. Doften är ren, stor och karaktärsfull. Lite blommig med mycket örter, halm, citrus och en kryddighet. Det är en relativt fyllig tequila med fatkaraktär, den är oljig och lite fet med en bra längd.

Rökig whisky har länge varit på tapeten och det kommer nog aldrig gå ur modet. Desto rökigare desto bättre. Tycker jag.

Skotsk Blended Whisky, Islay Mist de Luxe, art. nr 457, 234 kr. Drycken är bärnstens färg ad och har en ren och tydlig rökighet i doften. Den har aromer av hav, tjära med en antydan till gräs, fat, mandel och pomerans. Denna whisky har en fyllighet som bärs upp av den runda och mjuka känslan i munnen. Ett komplext och elegant destillat som bjuder på mycket för pengarna med en rökighet som sitter kvar länge i eftersmaken. Lite vatten i denna kommer att förstärka rökaromerna och göra dem ännu tydligare.

Skotsk Single Malt, Islay, Ardbeg 10 Years, art. nr 513, 459 kr. En mycket stor och rökig doft med aromer av tropisk frukt och fat. Honung, smör, mandel, apelsin, lakrits, tjära, bränt gummi, här hittar man mycket. Smaken är fyllig med en viss påtaglig eldighet, den speglar de komplexa aromerna i näsan och den är väldigt rund, elegant med ett underbart efterfölje.

Det här trillade in på min mejl för ett tag sen. Kan inte låta bli att inse hur vi svenskar är mål för olika skämt där ute i världen men samtidigt se det fina i ironin och skratta hysteriskt.

”I Irak torterar man fångarna genom att tvinga dem att äta fläskkött, dricka sprit och ha utomäktenskapligt sex. Här i Sverige kallar vi det för Julbord med jobbet.”

God Jul!

Jag älskar ost. Jag älskar vin. När vi tre är tillsammans är det som en förförisk trekant i himmelriket. Vi har väl alla hört det berömda franska uttrycket ”Osten får vinet att sjunga”? Miljoner fransmän kan inte ha fel.

Syrlig getost går utmärkt ihop med en frisk och fruktig Sauvignon Blanc, antingen från Marlborough, Nya Zeeland eller från Sancerre i Loire, Frankrike. Om ni vill ha lite variation och se hur enkelt smaker och upplevelser förändras rostar ni en bit bröd och förgyller getosten med lite honung. Sauvignon Blanc vinet byts nu ut till ett lite fetare, fylligare och fatat vin, en vit Bourgogne är ett säkert kort. De söta, brödiga och syrliga smakerna i osten gifter sig tillsammans med vinets fatkaraktär och gör underverk. Enligt gammal fransk tradition ska getosten ätas mellan Påsk och Alla Helgona, då getterna producerar sin bästa mjölk.

Kittost är som dess själsfrände, att älska eller att hata. Kittosten kan variera från gul-orange-röd och osten som främst görs på komjölk får sin vackra färg genom att man regelbundet tvättar den med en saltlösning för att påskynda mognadsprocessen. En av de vanligaste kittostarna är Munster som har sitt ursprung från Alsace där munkar började tillverka osten under medeltiden, men inte förrän 1969 fick osten sin AC, skyddad ursprungsbeteckning. Munster trivs tillsammans med traktens karaktärsfulla vita vin gjort på gewurztraminer där de två starka karaktärerna finner varandra i en vacker vals.

Svensk, lagrad hårdost av komjölk håller världsklass och svenskarna är även de som äter mest hårdost i hela världen. Den ost som är mest känd utanför landets gränser är Västerbotten som utvecklades av mejerskan Eleonora Lindström borta i Burträsk 1871. Karaktären är aromatisk med en lätt kryddighet och viss sötma som bäst njuts tillsammans med en klick kvittenmarmelad och ett lätt, fruktigt rödvin där vinets fruktsötma och mjuka stil tämjer den lagrade osten. En Pinot Noir från Nya Världen, en Rioja Crianza eller ett vin från de bättre Cru-byarna i Beaujolais är bara några förslag.

Grönmögelosten har sin självklara roll på osttallriken och en av de mer kända är Stilton. Denna engelska ost med sin distinkta smak och sitt mytomspunna ursprung började tillverkas runt 1730-talet och är namnskyddat sedan dess. Stilton är gjord på komjölk och sägs ha uppkommit på puben ”The Bell In” i den pittoreska staden Stilton norr om Cambridge, medan andra hävdar att den inte alls kommer därifrån. Med sin harmoniska sälta, gräddiga fetma och tydliga karaktär finns det ett hav av olika drycker som snällt väntar på sin tur, gemensamt för alla är att de ska vara fylliga, kraftiga och söta eller ha en livlig syra med en balanserad sötma. Vintage Port eller LBV Port är fantastiskt, likväl decembermånadens glögg. Ett berömt vin vars druvor angripits av ädelröta är sagolikt, någon som hört talas om Sauternes? Eller varför inte en söt Moscatel? Vi åker vidare till Loire, Alsace och Tyskland där de skördar sina druvor sent och gör makalösa viner, dessutom gör vi ett stopp i Champagne och njuter grönmögelosten med ett mousserande vin som fått sig en rejäl dos av sötad dosage.

Det behöver inte vara så svårt att kombinera ost och vin, bara man tänker på att olika typ av ost också kräver varierande karaktär på vin. För att göra det väldigt enkelt för sig kan man kombinera geografiskt, man väljer helt enkelt ut en viss typ av ost och matchar det tillsammans med det vin som produceras i området. Peace of cake.

Godsakerna som plockas fram när julbordet lider mot sitt slut är nästan alltid bara onödigt, hur mycket kan människan stoppa i sig? I ”Mitt perfekta julbord” presenterade jag jultallrikar i stället för buffé och har ni hållit er till detta kan ni även nu äta godbitarna med gott samvete. Det blir mycket choklad, knäckiga toner och nötter, dryckerna jag valt följer samma spår.

Blandy’s Colheita 2001 Malmsey, art. nr 7833, 129 kr. Den sötaste madeiran av dem alla som är gjort på enbart malvasía druvor, varav namnet Malmsey. Det som spills i glaset är simmigt med en nötbrun färg med lite gröna stick. Aromen är ren och stor med tydliga inslag av brända mandlar, nougat, kanderat socker och torkad frukt såsom russin och dadlar. Det är ett fylligt, mycket sött vin där man återfinner aromerna i smaken. Trots att det är så sött så har det en fantastisk syra som håller vinet uppe och när det fyller munnen så är det inte en efterhängsen klibbig sötma som finns kvar utan en sval och angenäm söt friskhet.

Frangelico art. nr 610, 199 kr. Denna italienska hasselnötslikör som får småflickorna att dansa kring bordet har en gul färg och näsan bjuder på en generös och öppen doft av hasselnötter, nougat och grädde. Den är mycket söt, rund och fyllig med hasselnötterna och nougaten som är påtagliga i smaken.

Jag tillhör den delen av befolkningen som älskar sötsaker och skulle gärna hoppa över både en och två rätter på julbordet för att orka ännu mer av allt detta onyttiga som frestar och lockar med sin gräddiga charm. Jag är inte så svårflörtad utan faller direkt och när gröten ställs fram på bordet är det bäst att de största och djupaste tallrikarna är framtagna. Gröten är en central del under julen men som vanligt så glöms ofta drycken bort. När man ska avnjuta denna synd vill i alla fall jag skölja ner med ytterligare en.

Moulin Touchais 1995, Coteaux de Layon, art. nr 4196, 209 kr. Från vackra Loiredalen kommer detta underbara gyllengula vin som är gjort på sent skördade Chenin Blanc druvor. Doften är ren, riklig och helt fantastisk med aromer av mandlar, nötter, aprikos, persika och honung. Vinet byggs upp av en pigg syra tillsammans med en söt fyllighet och en fruktighet som följer aromerna i näsan. Elegant, komplext och alldeles, alldeles underbart. Billigare biljett till himlen finns inte att finna.

Louise Roederer, Carte Blanche, art. nr 7600, 355 kr. Tyvärr är utbudet av söt champagne på systembolaget bland det sämre, det fanns en att välja på och det är denna. Färgen är gul med en ren, stor doft av halm, mogen gul frukt och en liten gräddighet gömmer sig också tillsammans med en nätt antydan till ljus choklad. Tungan kittlas av en käck syra och en fin elegant mousse. En söt, medelfyllig läcker champagne med en mogen fruktrikedom, bubblor med finess och en sval, uppfriskande eftersmak.

Limoncello di Capri, art. nr 781, 179 kr. En citruslikör från Italien som är gjord på skalet från citronerna vilket här ger en tydlig färg och arom av råvaran. Likören är söt och fyllig med smak av citrusfrukt tillsammans med en diskret örtighet. Även om denna likör är väldigt söt så har den en ungdomlig fräschör över sig. Spetsa såsen eller ringla likören över gröten och häll upp ett glas av denna italienska delikatess och njut.

För många är det självklara valet att välja ett rött vin till Janssons, prinskorv, köttbullar och rödbetssallad. Varför? Förmodligen för att det alltid varit så och för att man inte finner en anledning  till att ändra på det. Jag ska ge er några.

När halvtorra viner kommer på tal är det många som rynkar på näsan och sätter sig på tvären direkt. Anledningen till detta förvridna ansikte kan enbart vara dåliga erfarenheter av denna typ av vin. Vem har inte fått en billig fylla på ”Blue Nun” eller ”Black Tower” från en tre liters bag-in-box? Jag är inte den som dömer för jag har också varit där men ge de bättre vinerna en chans, skippa sockervattnet och ni kommer inte att bli besvikna.

Idag görs fantastiska halvtorra vita viner på bl.a. rieslingdruvan som kan vara balanserade, komplexa och med en lagringspotential av sällan skådat slag. Men för fegisarna där ute som ändå inte vågar prova kommer här även några röda viner som fungerar till den nämnda maten.

Rött vin:

Errázuriz Estate 2008, Pinot Noir, Casablanca, art. nr 6294, 89 kr. Chilenaren bjuder här på en blåröd färg med rena aromer av röda och blåa frukter och bär. Vinet har en bra syra, det är lätt med nätta fattanniner och väldigt snälla frukttanniner med en något syltig smak. Fruktigt och snällt. Inte mycket att orda om.

Morgon 2008, art. nr 5196, 89 kr. I södra Bourgogne hittar vi området Beaujolais som är känt för sina fruktiga viner av Gamaydruvan. Färgen är blåröd med en ren doft av hallon, blåbär med en näpen kryddighet. Lätt-medelfylligt, friskt, bärigt, mjukt och runt. Ett vin som är kolsyrejäst vilket ger det den mjuka, runda, bäriga karaktären. Ett tamt vin som inte bråkar.

Vitt vin:

Kloster Eberbach Riesling Spätlese 2008, art. nr 6257, 109 kr. En ljusgul färg som har en stor ren doft av citrus, honung och mogen tropisk frukt. Vinet har en vass syra, den är halvtorr och medelfyllig med en smak som speglas av aromerna i näsan. Vinet är mycket friskt och fruktigt med en viss längd.

Dr F. Weins – Prüm Graacher Himmelreich Riesling Spätlese 2007, art. nr 96679, 179 kr. Ljusgul färg med en ren men något diskret blommig doft, som behöver lite tid, av mogen gul frukt, citrus, aprikos, persika, petroleum och mineral. Även detta vin har en livlig syra, är halvtorrt och medelfylligt med en karaktär som avslöjar ursprung och en djupare mognad. Det kommer från Mosel och visar här hur halvtorr riesling kan vara balanserad, elegant och komplex. Liebfraumilch, släng dig i väggen.

De halvtorra vinerna är fantastiska matviner och kan användas till många olika rätter. Heta asiatiska läckerheter, frukt- och bärdesserter med en tillbakadragen sötma, all typ av stark mat, sushi och buffémat för att inte nämna den relativt söta skandinaviska maten, vår husmanskost. Många tänker inte på att våra nordliga råvaror domineras av söta smaker, väljer man då ett fruktigt, halvtorrt vin med en skarp syra är det inte mycket som kan gå fel.

När det är dags att plocka fram de rökta godsakerna på jultallriken kanske det mest självklara valet är att dricka en öl till. En rökporter eller en tysk rauchbier faller sig naturligt till de rökiga och salta smakerna i maten. Vill man prova något annorlunda och få en upplevelse rekommenderar jag att man njuter delikatesserna med lite vin, men det kan inte vara vilket vin som helst. Många viner som finns på marknaden i dag skulle lätt försvinna till de speciella smakerna så är det någon gång man ska välja sitt vin med omsorg så är det nu. (Tycker givetvis att man alltid ska välja sina viner med omsorg…)

Gewurztraminer heter druvan som med fördel kan avnjutas till denna typ av mat. Karaktären på en gewurztraminer brukar beskrivas som mycket aromatisk, kryddig och parfymerad, en relativt låg syra med en benägenhet att producera ett högt sockerinnehåll vilket i sin tur leder till ett vin med relativt hög alkohol. Det ger viner med mycket karaktäristiska dofter och smaker. Vinerna som druvan producerar faller inte alla i smaken, antingen älskar man den och höjer den till skyarna eller så gillar man den inte alls. Tillhör man den sista gruppen tycker jag i alla fall att man kan ge denna bångstyriga men otroligt charmiga druva en chans att glänsa, genom att servera vinet tillsammans med råvaror som rökt lax, rökt korv, rökt ål. Det fungerar även väl med kittost eller till det asiatiska köket om vinet har lite sötma. Galet gott.

Gustave Lorentz Réserve 2008, art. nr 5244, 89 kr. En druvtypisk gewurztraminer från Alsace. Vinet är klart med lite guldgula toner, doften är ren, stor och aromatisk där blommor, litchi, persika och honung framträder. Ett torrt, medelfylligt vin med avrundad syra och med de aromatiska och blommiga inslagen som återkommer. Ett fruktigt vin med en angenäm blommig avslutning.

Comtés d’Isenbourg 2007, art. nr 2187, 107 kr. Även detta vin är från Alsace och mycket druvtypisk. Färgen är vackert gyllene och doften är ren och mycket framträdande, parfymerad och kryddig. Aromer av en sommaräng, kryddor, rosor, aprikos och citrus. Vinet är torrt och medelfylligt, det har något högre syra och är mer välbalanserat och fruktigt med aromer som kommer tillbaks i smaken, rosor, aprikos, citron och en kryddighet. Eftersmaken är lång och elegant vilket skvallrar om att producenten gjort ett bra jobb.

Som sagt, denna druva är att älska eller att hata, det finns inte många som landar någonstans mitt i mellan. Det som är fascinerande med denna druva är att vad man än tycker om dess karaktär så lämnar den ingen oberörd.

Det perfekta mellanmålet under julhelgen är knäckebröd med nygriljerad skinka och generöst med senap, så enkelt men så gott. Ett fruktigt vitt vin med en pigg syra och lite fatkaraktär är ett bra komplement då det harmonieras med det ljusa köttets brödiga och lite söta griljering tillsammans med syran som vi hittar i senap.

Simonsig Chardonnay 2008, art. nr 2032, 88 kr. Denna sydafrikan från Stellenboch har en ljusgul färg och en generös doft åt det rostade hållet. Vi pratar nötter, vanilj, mycket gul mogen frukt som ananas och citrus. Vinet har en livlig syra och nätta fattanniner, det är torrt, medelfylligt och mycket fruktigt med en liten fatkaraktär och aromer av rostade nötter, mogen citron, gula äpplen och honung som även har en viss längd. Ett välgjort vin till ett bra pris.

Les Sétilles Bourgogne 2008, art. nr 5657, 139 kr. En klassisk generisk Bourgogne gjort av chardonnaydruvor som sedan delvis lagts på fransk ek. Färgen är ljusgul och har lite gröna stick. Doften är ren men ganska så tillbakadragen med aningar av citron, grape, lite fat och krita. Efter ett tag öppnar den upp sig lite och visar mer av sin fatkaraktär, vanilj och smörkola. Vinet är torrt och medelfylligt med en vass syra, snälla fattanniner och aromer som kommer tillbaks i smaken, grape, citron, vanilj och mineral. Friskt, fruktigt och tilltalande med en bra längd.